Utbildningsvetenskap 1

Vid Högskolan i Gävle bedrivs forskning av relevans för att förstå utbildning, undervisning och lärande i näringsliv och offentlig sektor, med huvudsakligt fokus på det formella utbildningsystemet i dess helhet – från förskola, skola och fritidshem till högre utbildningen vid universitet och högskolor.

Utbildningsvetenskap kan ses som ett mång- och tvärvetenskapligt vetenskapsområde för forskning om kunskapsbildning, lärande, utbildning och undervisning. Forskningen inom området belyser både frågor som kan knytas till utbildning och dess villkor och frågor kopplade till undervisning, lärande, lärmiljöer och undervisningsprocesser. Forskningen kan handla om utbildningars historiska, samhälleliga, sociala och politiska sammanhang, lärares arbetsmiljö, hälsa i utbildning, olika former av ämnesdidaktisk forskning samt kunskapens, undervisningens och lärandets förutsättningar, former, innehåll, organisering, processer och utfall. Forskning inom området sker i anslutning till lärarutbildning(ar), lärande i arbetsliv och pedagogisk yrkesverksamhet.

Den utbildningsvetenskapliga forskningen vid Högskolan berör först och främst utbildning och dess sammanhang utifrån ett flertal olika pedagogiska, didaktiska och ämnesdidaktiska perspektiv.

Forskargrupper

Inom utbildningsvetenskapen finns ett antal forskargrupper som samlar forskare kring olika tematiska frågor.

Studies in Education for Equity, Democracy and Sustainability (SEEDS)

Inom forskargruppen studeras hur ​ut​bildningsprocesser och policy motiveras, utformas, berättas och återberättas i text och praktik med ett särskilt fokus mot demokrati, likvärdighet, rättvisa, makt och etik. SEEDS utgör bas för det strategiska forskningsprogrammet Demokrati och Likvärdighet.

Research on Learning Environments (ROLE)

ROLE undersöker utbildningsmiljöer utifrån relationella rumsliga perspektiv, och vill med sin forskning bidra till bättre miljöer för undervisnin, lärande och social hållbarhet. ROLE utgör bas för det strategiska forskningsprogrammet Morgondagens Lärmiljöer

Studies in Educational Policy (SEP)

Forskningsgruppen har ett gemensamt fokus gentemot att studera policy som text och som praktik i olika pedagogiska kontexter. SEP inriktar sig på studier av policy, deras ömsesidiga påverkan på varandra samt deras betydelse för att forma olika samhällsaktörer, processer och skeenden.

Early Childhood Education (ECE)

En forskningsmiljö som samordnar forskare och lärarutbildare vilka bedriver forskning och utvecklingsarbete med anknytning till förskola, förskoleklass och fritidspedagogik. Gruppen inkluderar och samverkar med yrkesverksamma lärare och intresset riktas mot förskolors inre verksamhet (undervisning), yrkesprofessionsfrågor samt lärares yrkesmässiga utveckling.

IT i lärande

Inom ramen för forskningsgruppen undersöks och utvecklas villkoren för användning av digitala verktyg och resurser i olika utbildnings- och lärandesammanhang. Digitalisering i samhället i stort och i utbildnings- och lärandesammanhang innebär såväl utmaningar och möjligheter och leder till behov av kompetensutveckling. Forskningsgruppen utgör kärnan i forskningsprogrammet Digitalisering, teknologier, media och lärande (DTML

Matematikens- och naturvetenskapernas didaktik

Sedan 2006 bedrivs praxisnära forskning i matematikdidaktik från perspektivet förskola till högskola. Forskningen kan beskrivas som en form av aktionsforskning som tar sin utgångspunkt i den praktiska verksamheten. Forskningen har fokus på lärandesvårigheter i matematik speciellt kopplat till matematisk begreppsbildning och begreppsdefinition.

För mer information kontakta: Iiris Attorps

Innovativt lärande

För att kraftsamla forskningen kring samhällsutmaningar har Högskolan i Gävle valt att satsa på fyra strategiska forskningsområden där lärosätet har spetsforskning och hög vetenskaplig kompetens. Forskningsområdena tar avstamp i globala, nationella och lokala samhällsutmaningar och är tvärvetenskapliga.

Ett av Högskolans fyra strategiska forskningsområden, Innovativt lärande, är starkt kopplat till utbildningsvetenskapen, och hanterar frågor om dagens och morgondagens utbildning och lärande


Högre seminariet i utbildningsvetenskap

För att stärka ett holistiskt förhållningssätt till utbildningsfrågor år 2016 ett högre seminarium för utbildningsvetenskap. Det Högre seminariet fyller syftet att skapa samverkan på högskolan mellan forskare som har fokus på det utbildningsvetenskapliga området men fungerar också som ett viktigt forum för främst adjunkter, masterstudenter, doktorander och juniora forskare att få kvalificerat stöd i sitt forskningsarbete och sin forskningsfördjupning.

Forskning inom respektive ämne

Didaktik

Forskning i didaktik vid Högskolan fokuserar i stora drag (relationer mellan) innehåll, lärare och lärandesubjekt samt frågeställningar såsom varför undervisning byggs upp som den gör, vad för mål och innehåll som väljs ut, hur undervisning kan genomföras, vem undervisningen riktar sig till liksom när och var undervisning kan bedrivas. Med utgångspunkt i forskning om undervisnings- och/eller lärmiljöer studeras även aspekter som villkorar undervisning och lärandeprocesser såsom historiska kontexter, samhällsidéer, utbildningsorganisationer, den fysiska miljön, hur undervisning kan förstås och upplevas av olika aktörer, liksom de normer, värderingar och handlingsmönster som kan ligga till grund för olika val och tillvägagångssätt.

Pedagogik

Forskningen i pedagogik som bedrivs inom högskolan behandlar tre nivåer: individ- och gruppnivå, aktivitetsnivå och samhällsnivå, med ett särskilt fokus på lärandeprocesser. Detta gestaltas inom forskningen som bedrivs med uttalade intressen för lärande, undervisningens processer, former och innehåll samt för fostran, formulerat inom projekt som särskilt uppmärksammar social hållbarhet och social rättvisa, inkluderande processer, studie och yrkesvägledning, specialpedagogik för lärande, hälsofostran, bedömningsforskning, ledarskapsforskning, lärande i arbetslivet, studier kring identitetsutveckling, jämförande komparativa studier, ämnesstudiers och pedagogiska handlingsplaners olika villkor samt som läroplansteoretisk forskning. Intresset för lärandeprocesser rör sig därmed över de olika nivåerna, såväl inom som utanför utbildningssystemet både nationellt och internationellt, och ger på så sätt exemplifieringar av hur vi människor formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Bildpedagogik

Forskning inom bildpedagogik intresserar sig särskilt för ämnesspecifika frågor i relation till lärande och kunskapsutveckling inom ramen för utbildningsvetenskaplig forskning. Forskningen som bedrivs har koppling till samhällsenliga förändringar och samhällsutmaningar med fokus på aspekter av innovativt lärande. Gruppens forskning berör bland annat frågor om ledarskap, estetiska lärprocesser och frågor om visuell kommunikation.

Ämnesdidaktik

Kontakt

Göran Fransson

tel: 026-64 86 39
e-mail: goran.fransson@hig.se

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Camilla Niss Sidan uppdaterades: 2021-03-18
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)