Forskningen efter avhandlingsarbetet

Den forskning jag bedrivit efter min avhandling anknyter mest till avhandlingens första del, kunskap kring störningar på positionssinne och rörelsekontroll vid smärta. Speciellt har jag fördjupat mig i sensomotoriska undersöknings- och behandlingsmetoder för individer med kroniska nacksmärtor.

Jag och mina kollegor har studerat avvikelser i sensomotoriska funktioner hos personer med långvarig nacksmärta och hur dessa avvikelser är kopplade till personens symtom och funktionsförmåga. Vi fann nedsatt skulderproprioception hos personer med kroniska whiplash-relaterade nackbesvär (Sandlund et al. 2006, J Rehabil Med). Försämrad proprioception uppvisade samband med låg självskattad fysisk funktion, vilket stärker den kliniska validiteten av proprioceptionsfyndet.

Ytterligare belägg för störd sensomotorisk armfunktion vid kronisk nacksmärta av både traumatisk och icke-traumatisk typ påvisades i ett rörelseprecisionstest med pekrörelse mot synligt mål (Sandlund et al. 2008, J Rehabil Med). Även här såg vi signifikanta associationer mellan nedsatt rörelseprecision och självskattad funktion (dessa var problem att utföra nackrörelser, nedsatt fysisk funktion, balans och smärta).

Ovanstående fynd tillsammans med annan forskning kring sensomotoriska funktionsstörningar vid nack- och ryggbesvär visar att objektiv mätning och karakterisering av sensomotorisk funktion kan vara av stort värde vid undersökning och behandlingsutvärdering av muskuloskeletala smärttillstånd. Med detta som utgångspunkt har jag och mina kollegor utvecklat en ny sensomotorisk behandlingsmetod i form av nackkoordinationsträning (patent SE # 530879) för nacksmärtpatienter (se Röijezon et al. 2008, J Neuroeng Rehabil). Under 2010 avslutas en FAS-finansierad RCT-studie (dnr. 2006-1162) som utvärderar den nya behandlingsmetoden med avseende på sensomotorisk funktion (testbatteri) och självskattad funktion, symtom och hälsa. Parallellt med mitt arbete inom det sensomotoriska området bedriver jag forskning för att utveckla frågeformulär för att mäta symtom och funktionsbegränsningar för rygg- och nackpatienter.

I studien Wiitavaara et al. 2009 (BMC Musculoskelet Disorder), undersökte vi överensstämmelsen mellan innehållet i befintliga validerade frågeformulär för att mäta symtom hos personer med långvarig nacksmärta och de upplevda symtomen hos de drabbade i samma målgrupp. Intervjustudien visade på låg överensstämmelse, vilket pekar på ett behov av att utveckla frågeformulär med bättre innehållsvaliditet.

Under min tid som praktiserande sjukgymnast vid Alfta Rehab Center deltog jag i utvecklingen av region-specifika frågeformulär (kallas för "ProFitMap") för mätning av symtom och funktion i olika kroppsdelar. Det ländryggs-specifika ProFitMap har sedan validerats mot 5 kriteriefrågeformulär på 193 patienter med kroniska ländryggsmärtor (Björklund et al. 2007, Eur Spine J).

Under 2010 har vi också färdigställt en valideringsstudie för det nack-specifika ProFitMap.

Publicerad av: Camilla Haglund Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2016-10-17
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)